Vi är alla vana vid att se bilar som drivs med bensin, diesel och till och med el i dagens värld, men vätgasbilar dyker upp och de kan bli ett lönsamt alternativ i framtiden.
I den här guiden ger vi dig allt du behöver veta om vätgasbilar, deras för- och nackdelar, samt hur framtidsutsikterna ser ut.
Vad är en vätgasbil?
Vätgasbilar, eller vätgasdrivna bränslecellsdrivna elfordon (ofta förkortat FCEV), är fordon som drivs med vätgas. Vätgasen lagras i en tank vid 700 bar, vilket genererar högspänningsel till ett litet buffertbatteri som ger övergående kraft för acceleration.
Bilar får sin ström från en bränslecellsstack, där syre och väte reagerar för att generera elektricitet och skicka energi till en elmotor.
Vätgasbilar ger inga utsläpp från avgasröret, vilket gör dem till ett mycket renare alternativ, åtminstone ur förarens synvinkel.
Vätgasbilar för närvarande tillgängliga
Det finns bara två vätgasbilar till försäljning i Storbritannien idag, men vissa biltillverkare har vätgas i sina planer för produktion i framtiden. År 1998 tillverkade Mercedes-Benz den första FCEV-bilen med väglag med den A-klass-baserade Necar.
Toyota Mirai började säljas 2015 och såldes i 10 000 exemplar, innan den smarta sedanen gick in i sin andra generation 2021. Den senaste Mirai är utrustad med en bränslestack som kan lagra 5,6 kg vätgas, med en WLTP-räckvidd på upp till 65 mil.
Trots att den är tyngre och större än den första generationens bil tar det bara 8,7 sekunder att köra från 0-100 km/h och 25,5 sekunder att köra i 160 km/h. Det är tack vare en drivlina som ger 180 hk.
Mirai var dock inte billig när den lanserades 2021. Den hade en prislapp på 800,000kr, och du kan för närvarande inte beställa en direkt från Toyota.
Hyundai har utvecklat bränslecellsteknik sedan 1990-talet, och Nexo är företagets första vätgasbil i produktion.
Priset är detsamma som för Mirai, 800,000kr, och Hyundai Nexos drivlina ger 161 hk. Samtidigt går 0-100 km/h på 9,6 sekunder.
Nexo kan lagra upp till 6,33 kg vätgas, vilket ger ström till ett 1,56 kWh-batteri. Den har en räckvidd på cirka 60 mil, och vi imponerades av dess solida kördynamik och rullande förfining.
Det finns färre än 30 Nexos på brittiska vägar idag, och precis som Mirai är den för närvarande inte tillgänglig för beställning.
BMW bildade ett partnerskap med Toyota baserat på vätgasteknik, och de planerar att ta iX5 Hydrogen till marknaden i någon form senast 2030.
Med en drivlina på 396 hk har den betydligt mer slagkraft än Toyota och Hyundai, vilket backas upp av en sprint från 0-100 mph på under 6,0 sekunder.
Räckvidden är cirka 50 mil, och vår körning visade att den var bekväm, kapabel och nästan redo för vägen. Den banade verkligen väg för BMW:s inträde i vätgasvärlden.
Hur tankar man en vätgasbil?
Vätgasbilar kan tankas med hjälp av en pump på en vätgastankstation. En vätgastankstation ser ut ungefär som en vanlig bensin- eller dieseltankstation.
Att tanka en vätgasbil är en enkel uppgift – öppna bara tanklocket och sätt i pumpen. Enligt Toyota tar en tankning ungefär fem minuter.
Fördelar med vätgasbilar
En av de största fördelarna med att köra vätgasbilar är att de producerar noll utsläpp på vägen förutom vatten. Det innebär att de är mycket mer miljövänliga att köra än en bensin- eller dieselbil, och skulle vara välkomna i det ständigt ökande antalet renluftszoner som dyker upp runt om i EU.
Vätgasbilar är också snabbare att ladda än elbilar och tar bara en bråkdel av tiden att tanka jämfört med motsvarande elbilar. Väte är också det vanligaste grundämnet på planeten.
Vissa anser att vätgasbilar är mer effektiva än andra drivlinor, eftersom vätgas använder mellan 40-60% av bränslets energi med en 50% minskning av bränsleförbrukningen. Det är inte ovanligt med en körsträcka på cirka 65 mil på en enda tank när man använder vätgas.
Till skillnad från elbilar påverkas inte räckvidden för en vätgasbil av utomhustemperaturen.
Nackdelar med vätgasbilar
Även om vätgasbilar kan vara mer effektiva och miljövänliga för föraren, finns det vissa nackdelar.
Utsläppen från avgasröret kan vara noll, men det finns betydande miljöutmaningar med att producera vätgas i industriell skala.
För att producera vätgas på den här nivån används en betydande mängd fossila bränslen. Enligt däckjätten Pirelli produceras så mycket som 10 kg CO2 för varje kilogram vätgas.
Det finns metoder för att framställa vätgas med hjälp av förnybara energikällor, men de är för närvarande mycket dyrare. Danmark producerar till exempel vätgas från vind, medan Island använder sig av geotermisk energi för att producera elementet.
Vätgasbilar är också ganska dyra att köpa på grund av deras komplexitet, och naturligtvis är det lilla antalet tankstationer en betydande nackdel för denna moderna teknik.
Framtiden för vätgasfordon
För närvarande är vätgasbilar inte riktigt gångbara för den breda allmänheten. Det finns helt enkelt för få tankstationer, och själva vätgasen är ännu inte kommersiellt eller miljömässigt lönsam att producera en masse.
Men med investeringar från länders olika regeringar som syftar till att påskynda implementeringen av vätgasfordon, kan vi få se fler biltillverkare satsa på denna moderna teknik under de kommande åren.
Ett sådant företag som hoppas kunna driva på produktionen av vätgasfordon är Williams Advanced Engineering, som avslöjade en plattform för vätgasdrivna elfordon 2023.
Man säger att plattformen har ett ”banbrytande” H2-bränslecellssystem och ett vätskekylt batteripaket med upp till 576 hk tillgängligt.
På annat håll presenterade Alpine Alpenglow-konceptet på Paris Motor Show 2022 men avslöjade inte några tekniska specifikationer. Den fungerar som en vision av en framtid med vätgasförbränning, så det är tydligt att biltillverkarna fortfarande är intresserade av att gå vidare med tekniken.
Vi kommer också att få se hur vätgas används inom motorsport. Toyota avslöjade GR H2 Racing Concept 2023, med planer på att tävla med bilen i en Le Mans-kategori som är särskilt utformad för vätgasfordon. Man presenterade också GR Yaris Hydrogen vid WRC, innan luckan dök upp på Goodwood Festival of Speed, plus Hilux Hydrogen 2023, som har en räckvidd på 59 mil.
För allmänheten ser det dock ut som om framtiden för bilar i EU kommer att förbli elektrisk, åtminstone tills infrastrukturen och vätgasproduktionsmetoderna har blivit mer genomförbara.